Det är nog inte som kan neka att soldater har ett svårt jobb. De potentiella riskerna att vara soldat är svårt att matcha i något annat område. Men under mycket av den moderna tiden har en del av soldaternas tid spenderats att vänta på order eller helt enkelt försvara en position från eventuella anfall. Under denna tid är det väldigt vanligt att soldater hittat sätt att underhålla sig på ett sätt eller annat.

Detta behov av underhållning har dock inte alltid varit något som soldater behövt tänka på. Går man tillräckligt långt tillbaka i tiden kommer man till en tid då ett krig ofta avgjordes med ett enda slag. Två härar mötte varandra på ett fält och slogs tills en av dem vann. Det var väldigt få arméer som faktiskt kunde få ihop tillräckligt med soldater för att fortsätta kriget efter ett förlorat slag.

Man skulle kunna yrka på att det finns undantag. Historien har ju sett en hel del imperier, även under tider då det främsta en armé hade var en man på häst. Vi vet till exempel att medan romerska soldater inte hade mycket fritid, gillade de att spela spel när de fick chansen. Men romersk krigföring är väldigt annorlunda från de moderna tiderna.

Spel har dock visat sig vara en röd tråd för underhållning bland soldater genom tiderna. Spelet poker har till exempel en lång historia vars rötter går tillbaka nästa 1 000 år över flera kontinenter och kulturer. En av de stora anledningarna till spelets popularitet idag är för att spelet spelades väldigt mycket av soldater under det amerikanska inbördeskriget, och gick vidare till att bli ett spel som spelades landet över på 1870- och 1880-talen. Medan varianterna inte är exakt samma pokerspel vi spelar idag, var det flera pokerspel som såg sin början under denna tidsperiod.

Vissa krig har varit väldigt annorlunda och unika i historien och detta har även visat sig i hur soldaterna underhållit sig själva. Första världskriget är ett perfekt exempel på detta då teknologin hade mer eller mindre gått om krigföringsmetoderna som fortfarande användes. Detta är anledningen till varför första världskriget blev ett skyttegravs krig på så många håll. I skyttegravarna kunde soldaterna många gånger inte göra något förutom att vänta på att få ordern att anfalla över ingenmansland. Livet i skyttegravarna har skildrats åtskilliga gånger i moder tid, mycket tack vare att många soldater skrev brev och dagböcker om sina upplevelser där. Vi vet att kortspel var väldigt vanliga i dessa förhållanden, men likaså var det vanligt att soldaterna sjön sånger och drog skämt för varandra.

Då det fanns mer öppna ytor för soldater att använda medan de väntade på att bli utskickade på uppdrag, var det även vanligt med olika sporter bland soldater. Dessa aktiviteter har länge använts för att höja moralen bland soldater och har ibland faktiskt spelat viktiga roller i krig. I denna artikel finns bland annat en anekdot om hur australiensiska soldater använde en cricketmatch som ett distraktionsmoment för de turkar som observerade dem när Australien evakuerade ANZAC-positionen på Gallipoli.

Som teknologi har tagit över mer och mer när det kommer till krig har soldater många gånger funnit mer tid över som de måste spendera på något sätt. Och eftersom de inte kan göra som de på hemfronten har de funnit många andra sätt att underhålla sig själva. Idag är internet full av bilder på soldater som skojar runt på olika sätt.

Detta är ju all bevis man behöver för att inse att soldater inte är maskiner, de är människor precis som alla andra och kommer alltid att hitta sätt att underhålla sig själva, även under även de svåraste och hemskaste situationerna.

Sveriges demokrati är något som vuxit fram under många århundraden och har inte alltid sett likadan ut. 1435 kallades ett antal viktiga person till ett möte för att diskutera olika händelser som kunde påverka hela landet och har därför kallats för Sveriges första riksdagsmöte. Det blev inte mycket mer av det mötet.

I början av 1500-talet kom Gustav Vasa till makten och han kallas det moderna Sveriges grundare av olika anledningar. Den riksdag som då upprättades representerade de fyra stånden i Sverige, adel, präster, borgare och bönder. År 1540 började man använda termen riksdag. Arbetet blev lyckat och under 1600-talet växte utskott fram och tydliga regler för hur riksdagen skulle skötas började ta form.
Bland annat bestämdes när man skulle använda sig utav riksdagen och vilka man skulle kalla in. Kungen fick allt större makt och var nästan en envåldshärskare under 1600-talet.

Folket var inte så nöjd med vad kungen åstadkom och två nya partier började växa fram, det var hattarna och mössorna och frihetstiden hade fötts. Regeringen hade vunnit makt och stärkt sin ställning. Åren löpte ganska lugnt men så kom en del ekonomiska kriser och motsättningar och korruption. Det resulterade i att riksdagen ställning kom att försvagas. 1722 genomförde Gustav III en stadskupp och kungen fick mer makt och riksdagen förlorade stor del av sin makt.

Nu började det hända saker, år 1809 skapades en ny grundlag. Den lagen reglerade hur makten skulle fördelas mellan kung och riksdag. En lag som tillkom var regeringsformen som gällde ända fram till 1974. Trots att lagen gällde under så många år så var den inte helt statisk. Tvåkammarsystemet infördes 1865 som då avskaffade ståndriksdagen. Endast män fick väljas in och det fanns villkor på både ålder-, inkomst-, och förmögenhet. För att få rösta fanns det några krav man var tvungen att uppfylla, bland annat var det bara män som fick rösta. Det krävdes att de hade egen fast egendom och betalade skatt. Vid kommunalval fick en del kvinnor rösta om de var ogifta och hade en egen inkomst eller en stor förmögenhet. År 1918 fick så äntligen kvinnor rösträtt. Det var något som det stridits för i många år innan det genomfördes. Personer som var intagna på häktet eller olika anstalter fick inte sin rösträtt förrän 1937. Hade du haft oturen och fått gå igenom en personlig konkurs eller fått hjälp för fattigdom fick vänta fram till 1945 för att få rösta. 1989 togs benämningen omyndigförklarad bort och de fick även gå och rösta.

Den Svenska demokratin handlar om människors lika värde och rättigheter och att vara med och bestämma. Vi i Sverige har en grundlag där står följande, All makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Det innebär att vi går till val vart fjärde år. Det resultat vi röstar fram avspeglar sig i mandat i regeringens 349 platser för riksdagsledamöter. De ser till att föra fram det som Svenska folket har röstat fram.

Stora världshändelser och oroshärdar, krig och politik, är något som format vår försvarsmakt genom tiderna. I över 100 år hade Sverige en obligatorisk tjänstgöring för unga män inom försvaret, men under åren blev det fredligare och man skippade den obligatoriska lumpen. För att förstå hur vårt försvar ser ut idag behöver man känna till historien.

Sverige, Norge och Danmark var neutralt under första världskriget. Våra grannar i öst, Finland tillhörde Ryssland sedan 1809. Ryssland var en av de stora aktörerna i första världskriget. Då Sverige hade en gräns som Ryssland ansågs det extra viktigt att kunna försvara sin gräns.

I nådens år 1901 började man bygga låset i norr, Bodens fästning. Det var resultatet av en ny strategi för hur fosterlandet Sverige skulle försvaras mot inkräktare. Tanken var att fienden skulle stoppas redan vid gränsen och inte ta sig vidare söderut inom landet. 1914 var fästningen klar precis till första världskrigets utbrott. Det som hade föranlett att bygga fästningen var att Svenska riksdagen hade bestämt och beslutat att avveckla armen som var indelad i olika områden. Tanken om allmän värnplikt genomfördes. Plötsligt utökades armen från några tusen till att bestå av 600 000 soldater. Det var nya unga fräscha gossar då värnpliktens utbildning omfattade alla män mellan 21 – 40 år.

Året var 1913, strax innan första världskrigets utbrott. Svenskarna var oroliga över utvecklingen, men Sveriges regering delade inte deras uppfattning utan hade lagt fram att örlogsfartyg inte skulle byggas och stärka försvaret. Då tog sig 30 000 bönder till Stockholm och begärde att få träffa Kung Gustaf V. Kungen tog böndernas oro på allvar och lovade att stärka försvaret, något som regeringen inte att var med på. Det här skapade motsättningar då kungen då precis som nu inte hade någon beslutande rätt i att lova ett förstärkt försvar. Den Svenska regeringen skällde ut Kungen över hans tilltag och det hela slutade med att regeringen avgick med buller och bång och en ny statsminister utsågs.

1918 var så första världskriget över och en återuppbyggnad började av det som förstörts. Mycket var sig inte längre likt. Många förespråkade att försvaret skulle rustas ned då säkerhetsläget hade förbättrats så pass mycket och man såg ljusare tider. Ryssland var inte längre något hot då Finland hade blivit självständigt. 1925 hade det varit fred i några och år där man stött och blött om försvarets vara eller icke vara. Beslutet blev att nedrusta det Svenska försvaret och man kortade ned den Svenska värnpliktstiden och de antal som gjorde lumpen sjönk i antal. Försvaret bestämde sig för att modernisera sig och skapade luftvärnet och ett flygvapen.

Freden varade inte så länge, men Sverige hade skurit ned på sin beredskap rejält. Den dåvarande statsministern talade till Svenska folket om hur god beredskap vi hade. Tyvärr var sanningen inte lika bra som han ville påstå. År av nedrustning gjorde att Sverige inte hade så mycket kvar av sin militär. Vår beredskap var dålig, men vår försvarsvilja var stark och många sökte sig frivilligt till militären för att dra sitt strå till stacken.

Så kom då 1945 den efterlängtade freden, tyvärr blev det inte så stabilt och lugnt som människorna önskade sig. Visst blev det fred men det blev ett så kallat kallt krig istället. Det kalla kriget kom att präglas av två stormakter USA och Sovjetunionen, det skapade en enorm kapprustning och höll i sig fram till 1990-talet.

Idag finns inte mycket kvar av den forna försvarsmakten i Sverige.

När kalla kriget tog slut förändrades Sveriges säkerhetspolitiska situation ordentligt. Något konkret militärt hot mot nationens säkerhet verkade inte längre finnas, då Sovjet inte längre utgjorde något hot. Hur ska vi göra med försvaret när illusionen av evig fred börjar tyna bort?

Osäkerheten efter kalla kriget har resulterat i ett grundantagande om att det inte finns någon hotbild, varken nu, eller så långt i framtiden som vi kan se. Detta har gjort att tidigare otänkbara politiska beslut och åtgärder som har varit förödande för Försvarsmakten realiserats, så möjligheterna att möta en konflikt eller kris är i nuläget mycket sämre än de nödvändigtvis behövt vara.

Idag har Sverige den minsta försvarsbudgeten i förhållande till BNP av de nordiska länderna, då vi inte ökat försvarsbudgeten i takt med att ekonomin vuxit. Samtidigt har kostnaderna för försvarsmateriel ökat snabbare än andra kostnader, så i slutändan så har vi ett försvar som faktiskt krympt år efter år, även om det från politiskt håll låter snyggt att Försvarsmakten inte får mindre resurser än tidigare.

Man löser knappast alla säkerhetspolitiska problem genom att utöka försvarsanlaget, men frågan är om vi vill ha en stympad försvarsmakt där vi saknar förmåga till sjöss, i luften eller på land.

Både flippar och floppar har förekommit i det Svenska Kungahuset eller ska man säga med och motgångar. Både Kungen och Drottning Silvia delar intresset för friluftslivet och att vara ute och vandra i naturen. Kungen är dessutom intresserad av jakt och både han och sonen jagar ofta. För några år sedan gjorde Kung Carl Gustaf ett uttalande om Svenska vargstammen som upprörde många. Han vill nämligen att det ska bli tillåtet att jaga varg och på så sätt få ned den Svenska vargstammen. Han räknade logiskt hur vargstammen ökar för varje år och kull om den inte hålls nere med att man avsätter en viss procent djur varje år för att skjutas bort, dvs beskattning av djurstammen. Dessutom kräver varje djur rejält med mat som blir på bekostnad av någon annan. Hovet valde att inte kommentera kungens uttalande De som avgör den utrotningshotade vargens öde är regeringens miljöminister.

Kungen höll ett mycket uppskattat tal efter tsunamikatastrofen i sydostasien. Talet som kungen höll i stadshuset vände sig till offrens anhöriga i första hand men även till hela Svenska folket. Det var ett mycket känsloladdat tal som gick rakt in i hjärtat i stundens sorg. Han kunde dra paralleller med offrens anhöriga till sig själv när han förlorade sin pappa i en flygolycka. Han berättade om sina tankar och sitt liv att växa upp utan en far. Det lämnade ett avtryck hos de flesta i vårt land när kungen visade en sida som han sällan visat upp av tidigare.

Prins Carl Philip lider av dyslexi precis som sin far och storasyster Kronprinsessan Victoria. Det har funnits många tillfällen att göra sig rolig på prinsens bekostnad när det blivit fel. Ett av de stora händelserna var vid idrottsgalan 2013 när Prinsen skulle tillkännage hur många som röstat på Jerringpriset. Ett pris som röstas fram av Svenska folket. Han läste helt sonika fel siffror om hur många som hade röstat och floppen var inskriven i historien. 2014 var Prins Carl Philip tillbaka på idrottsgalan där han bland annat sa “Jag vet hur det känns att inte lyckas”. Han pratade med värme och en stor portion humor där han drev med sig själv och sitt misslyckande. Talet blev mycket uppskattat och hyllades både av publiken och i medier.

Karl XII var något av en krigskonung och tillbringade merparten av sin tid som regent på slagfältet. Han ansågs av många vara ett strategiskt geni och gjorde allt han kunde för att bevara den svenska storhetstiden. Totalt deltog Karl XII i sju slag, vilka beskrivs nedan.

Slaget vid Narva inträffade 20e november år 1700. Den största segern i svensk militärhistoria eftersom den då 18-åriga Karl XII slog den ryska styrkan som var tre gånger större än den svenska.

Slaget vid Düna inträffade 9e juli 1701 och stod mellan den svenska armén ledd av Karl XII och den polsk-sachsiska armén ledd av Adam Heinrich von Steinaus och August II. Återigen ledde Karl XII svenskarna till seger.

Slaget vid Kliszów var återigen en batalj mellan Karl XII och August II. Augusts styrka var överlägset större än den svenska, men detta till trots så gick Karl XII segrande ur striden. Augusts armé lyckades fly, men var kraftigt försvagad.

Slaget vid Pultusk stod mellan den svenska armén ledd av Karl XII och en styrka från Sachsen. Slaget inträffade 21a april 1703, och resulterade återigen i en seger för Sverige. Sachsarna förlorade runt 200 soldater i slaget, medan Sverige endast förlorade en tiondel så många.

Slaget vid Punitz utbröt 28e oktober 1704 i Polen. Även här gick Sverige segrande ur striden, men led relativt stora förluster på flera hundra man. Man lyckades dock tillfångata tre kanoner.

Slaget vid Holowczyn utkämpades 4e juli 1708 i dagens Vitryssland, och detta var Karl XII´s personliga favoritseger. Här ställdes Karl XII mot en rysk styrka på upp till 40,000 man, men lyckades tack vare sina taktiska färdigheter vinna slaget.

Slaget vid Poltava blev slutet för de senaste årens svenska krigsframgångar. Ryssarna hade en överväldigande stor styrka på över 70,000 man, medan svenskarnas endast bestod av runt 30,000. Trots ryssarnas numerära övertag så var segern inte alltför långt borta för Sverige, men till slut tvingades man fly.

Året är 1718 när över 40,000 svenska soldater anförda av Kung Karl XII korsar gränsen till Norge för att belägra Fredrikstens fästning. Under flera dagar grävde svenskarna skyttegravar mot fästningen, och varje natt stupade många. Den 30 november befinner sig Kung Karl XII i en skyttegrav vid fästningen runt klockan åtta på kvällen. Han sticker upp huvudet från bröstvärnet för att se bättre, men sjunker snart ihop. Han är död – skjuten med ett skott som gick in i ena tinningen och ut ur den andra. Hans kropp täcks och smygs diskret iväg till det svenska högkvarteret.

Kulorna har haglat runt skyttegravarna under de senaste dagarna, men det dröjer inte länge innan rykten börjar florera bland svenskarna om att deras kung inte träffats av en kula från fienden, utan att han blivit mördad av någon från det egna lägret. Det finns helt enkelt saker kring kungens olyckliga död som inte stämmer. Fienden befann sig rakt framför kungen när han blickade ut från skyttegraven, så hur kan han då ha blivit skjuten från sin högra sida? Fienden hade inga möjligheter att flankera den svenska skyttegraven, så det enda kvarstående alternativet är att han blivit skjuten av någon från den svenska sidan.

Men vem skulle vilja ta död på Karl XII? Vem skulle tjäna på det? Många tvekar inte att säga Fredrik av Hessen eftersom denne blev näste tronföljare. Andra hävdar dock att det lika gärna skulle kunnat vara vilken svensk soldat som helst, eftersom många var trötta på att strida och riskera livet i det långa kriget.

Flera gånger under årens lopp så har Karl XII´s kropp tagits upp för att undersökas, men resultaten har alltid varit tvetydiga. Vissa säger att han dödades av en norsk musköt, medan andra hävdar att det är omöjligt. Vad som verkligen hände den kvällen för nästan 300 år sedan kommer nog förbli en gåta.