Sveriges demokrati

Sveriges demokrati är något som vuxit fram under många århundraden och har inte alltid sett likadan ut. 1435 kallades ett antal viktiga person till ett möte för att diskutera olika händelser som kunde påverka hela landet och har därför kallats för Sveriges första riksdagsmöte. Det blev inte mycket mer av det mötet.

election

I början av 1500-talet kom Gustav Vasa till makten och han kallas det moderna Sveriges grundare av olika anledningar. Den riksdag som då upprättades representerade de fyra stånden i Sverige, adel, präster, borgare och bönder. År 1540 började man använda termen riksdag. Arbetet blev lyckat och under 1600-talet växte utskott fram och tydliga regler för hur riksdagen skulle skötas började ta form.
Bland annat bestämdes när man skulle använda sig utav riksdagen och vilka man skulle kalla in. Kungen fick allt större makt och var nästan en envåldshärskare under 1600-talet.

Folket var inte så nöjd med vad kungen åstadkom och två nya partier började växa fram, det var hattarna och mössorna och frihetstiden hade fötts. Regeringen hade vunnit makt och stärkt sin ställning. Åren löpte ganska lugnt men så kom en del ekonomiska kriser och motsättningar och korruption. Det resulterade i att riksdagen ställning kom att försvagas. 1722 genomförde Gustav III en stadskupp och kungen fick mer makt och riksdagen förlorade stor del av sin makt.

Nu började det hända saker, år 1809 skapades en ny grundlag. Den lagen reglerade hur makten skulle fördelas mellan kung och riksdag. En lag som tillkom var regeringsformen som gällde ända fram till 1974. Trots att lagen gällde under så många år så var den inte helt statisk. Tvåkammarsystemet infördes 1865 som då avskaffade ståndriksdagen. Endast män fick väljas in och det fanns villkor på både ålder-, inkomst-, och förmögenhet. För att få rösta fanns det några krav man var tvungen att uppfylla, bland annat var det bara män som fick rösta. Det krävdes att de hade egen fast egendom och betalade skatt. Vid kommunalval fick en del kvinnor rösta om de var ogifta och hade en egen inkomst eller en stor förmögenhet. År 1918 fick så äntligen kvinnor rösträtt. Det var något som det stridits för i många år innan det genomfördes. Personer som var intagna på häktet eller olika anstalter fick inte sin rösträtt förrän 1937. Hade du haft oturen och fått gå igenom en personlig konkurs eller fått hjälp för fattigdom fick vänta fram till 1945 för att få rösta. 1989 togs benämningen omyndigförklarad bort och de fick även gå och rösta.

Den Svenska demokratin handlar om människors lika värde och rättigheter och att vara med och bestämma. Vi i Sverige har en grundlag där står följande, All makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Det innebär att vi går till val vart fjärde år. Det resultat vi röstar fram avspeglar sig i mandat i regeringens 349 platser för riksdagsledamöter. De ser till att föra fram det som Svenska folket har röstat fram.